Tag: indigenouslanguages

  • Ki nongjop jong ka jingïakob ktien shnong (Dialect contest)

    Ngi sngew kmen ban pynbna ïa ki nongjop jong ka jingïakob ktien shnong (dialect contest)! 😃😃 Ngi kitbok kitrwiang ïa phi ba phin nang kiew ha baroh ki liang!

    @lakerlin06 @reposallanong @iai_thehorse @juhiwanki

    Khublei Shibun ïa ka jingshongshit jong phi ban shim bynta ha kane ka jingïakob! 🙏🙏

    Ka jingaikhublei kaba kyrpang ka leit sha ka @neindiaarchive kaba lah pynbiang ïa ki khusnam mynta u snem (slide 6). Kiba don ha ka khusnam ki dei ka Almanak, Coffee, ka Ngap, ka Tala Mylliem, Bamboo container, Fridge magnet bad Scented soap. 🥳🥳🥳

    Ngi pynpaw ïa ka jingsngewnguh ruh ïa i Mewanshanbor Lyngdoh (Mawlangwir), i Yull Brown Sumer (Sohkha), i Sylvi Sara Janai Kshiar (Pynursla) bad i Deinidaroi Sariang (Nartiang) kiba lah leh shitom ban ring ïa ki video kiba shai bad ba sngewtynnat! Khlem ma phi kane ka jingïakob kan nym lah ban long 😄🙏

  • Where is the dialect from? #3

    Khublei ïa phi baroh! Kane ka dei ka jingïakob halor ki ktien shnong (dialect contest) na ki bynta ba pher jong ka ri Khasi kum shi bynta jong ka jingrakhe ïa ka International Mother Language Day, kaba la wanrah sha phi da ka @speakyourroots bad ka Big FM 98.3 Shillong lyngba ka jingkyrshan jong ka @neindiaarchive !

    🟡 Kane ka dei ka jingkylli kaba lai!

    🟡 Lada phi tip ïa kane ka ktien la kren ha ka shnong ne ka thaiñ aïu, phah ïa ka jubab da ka text sha une u number 8798997511. Phin ïoh ïa ka khusnam kaba la pynkhreh kynsai!

    🟡 SNGEWBHA AI ÏA KA KYRTENG JONG KA SHNONG/ THAIÑ BAD KA KYRTENG KABA PURA KA JONG PHI RUH.

  • Where is the Dialect from? #2

    Khublei ïa phi baroh! Kane ka dei ka jingïakob halor ki ktien shnong (dialect contest) na ki bynta ba pher jong ka ri Khasi kum shi bynta jong ka jingrakhe ïa ka International Mother Language Day, kaba la wanrah sha phi da ka @speakyourroots bad ka Big FM 98.3 Shillong lyngba ka jingkyrshan jong ka @neindiaarchive !

    🟡 Kane ka dei ka jingkylli kaba ar!

    🟡 Lada phi tip ïa kane ka ktien la kren ha ka shnong ne ka thaiñ aïu, phah ïa ka jubab da ka text sha une u nombar 8798997511. Phin ïoh ïa ka khusnam kaba la pynkhreh kynsai!

    🟡 SNGEWBHA AI ÏA KA KYRTENG JONG KA SHNONG/ THAIÑ BAD KA KYRTENG KABA PURA KA JONG PHI RUH.

  • Ka Por da Naomi C. Nonglait

    "La biang katto," ka ong ka por,

    Haba u briew la lut ka bor,

    Jingim la ïaid man la ka sngi,

    Mynta la poi te sha sepngi.

    Ani! To ap shuwa ko por,

    Balei pha sei ïa la ka bor?

    Jingim ban shim noh hi bran bran,

    Ngim pat sngewthuh kumno ban san.

    Bunsien ngi beh ïa la ka kam,

    Ngi klet ïa kiba ngi ieid tam,

    Ngi ai pynban ka por kordor,

    Sha kita kiba shet shukor.

    Ki thaba ha ki khmat jong ngi

    Ki pynthame man la ka sngi,

    Khmih ko samla ïa ka lynti

    Ïoh dier noh pat ka por jong phi!

    "Ka Por" (Time) is an original Khasi poem by @carey_lynz who is a teacher and scholar 🤗❤️ Khublei Shibun @carey_lynz ba phi la phah ïa ka poitri jong phi kaba long ka jingpynkynmaw ba kordor 🕯️🪞🕜

    @carey_lynz says about the poem: "Time is a gift and yet a curse to one who does not know how to use it. This poem expresses how time can run out when we are in the rat race of becoming, or achieving or doing things which may not matter. But, while we hanker after the things of this world, they may not be important in another time as we may have lost our focus. For instance, if it is family it is not that we have forgotten them, but it is acts of thoughtfulness like making a phone call or saying kind words that makes a difference. Sometimes we need to look at the bigger picture beyond misunderstandings which may ultimately cost regret and pain. The poem issues a warning of the choices made or the path taken."

    Dr. Naomi C. Nonglait is an Associate Professor in the Department of English,
    St. Mary's College, Shillong, Meghalaya.

  • “Ki kti wad jingsyaid…” da Daiarisa Rumnong (Haiku)

    Ki kti wad jingsyaid

    ïa ding saw kyrkhu arti,

    sla kyrthop ki hap.

    – Daiarisa

    Hands searching for warmth,

    bless a fire with joined hands,

    a ragged leaf falls.

    – Daiarisa

    Ka haiku ka dei ka rukom thoh poitri kaba na ka ri Japan. Katba ngi wad jingsyaid ha kane ka tlang, ngin pyni ïa ka jingieit jong ngi ïa ka mariang bad ka meiramew, katba ka dang khih dang syar ban thaw thymmai ïalade 🌄🏞️🍃🌨️

    A haiku is a Japanese verse form of three unrhymed lines, of five, seven and five syllables. A haiku often features an image, or a pair of images, meant to depict the essence of a specific moment in time.

    Haiku poems are primarily used to express feelings about Nature. Traditional poems dealt with themes like time, nature, emotions and so on. They are meant as words of enlightenment for the readers.

    Despite its many adaptions into multiple languages and styles, the haiku remains a powerful form due to its economic use of language to evoke a specific mood or instance. Most often occurring in the present tense, a haiku frequently depicts a moment by using pair of distinct images working in tandem.

    Haikus written by @daia.risa

  • Dukan kot Khasi

    😄😄 Ïathuh hok, bun na ngi ngim da tip bha naei ban ïoh ki kot Khasi 😆

    Ki kot Khasi ki bun, tangba dang duna ki nongpule. 📖✍️

    We need to develop and grow the reading culture in our indigenous language otherwise our language and literature will not stand the test of time. 🕐🕔 It's happening already. Many Khasi books are out of print. We applaud those who are trying to publish old editions again!👏👏👏

  • Ka Khulpi/ Secret

    "Ka khulpi" ka dei ka jingshisha ba la buhrieh; ka dei kaei-kaei ka bym lah ban iohi. I Rev. Dr. Ïarington Kharkongor ha ka Dienshonhi jong i, i ai ïa ka ktien phareng "secret" hadien ka jingbatai ïa ka ktien "khulpi".

    Ka don ka jingong kaba ong: "Kren da thew ha la ka khulpi". Kane ka mut ban kren da kaba sumar ha khmat ki briew, ne haba duwai ha u Blei, ban antad bad ban thew ïa la ka ktien ha ka tarajur ka mynsiem bad ka dohnud, shuwa ban pynmih ïa ka shabar.

    Tharai ngi lah ban pyndonkam da kane ka kyntien ïa ka ktien "secret". Phi pyrkhat kumno?

    Ka khulpi is a truth that is hidden; it is something that cannot be seen. Rev. Dr. Ïarington Kharkongor in his dictionary adds the English word "secret" after the Khasi explanation of khulpi.

    There is also a Khasi phrase which says: Kren da thew ha la ka khulpi which means to speak with care and caution in front of people, or when in prayer to God, to assess and measure words in the scales of the soul and heart, before speaking the words.

    So perhaps we may use the word "khulpi" for the "secret". What do you think?

    Bun ki jingbatai ïa ka kyntien "secret" ki batai kum kaba buhrieh ne ka bym ïohi. Ka don pat ka jingkwah ban ïoh tang da kawei hi ka kyntien ban pynkylla sha ka Khasi. 🏞️🆎

    Ka kyntien "khulpi" ka sngew shongkhia shuh shuh ynda la pyrkhat shaphang ka jingong "Kren da thew ha la ka khulpi" ⚖️💌

    🟡 English translation by @speakyourroots

  • Translation of emojis into Khasi

    🤣 Rkhie ha ban da mih ummat/ Rkhie ïapler ïapang

    🤫 Khana lorni bym long ïathuh, tangba lah dep ïathuh

    🥺 Shri ïam bad ka pyneh shyntur ba nym khih

    🤏 Shi sohphit

    👊 Ai shi bok

    🤦‍♂️Dum ka buit ka stad

    🐷 Dohkhlieh/ Khliehsniang

    🥶 Sngew kjam ba slap bad phria ha ka por tlang

    🥵 Haba lah sat ba bam sohmynken bep

    🪵 Sngi thohdieng

    ⚡️Leilieh Sohra

    🪳 Ñiangkalaw ha kamra shetja Meiieit

    Kane ka long ka jingpyrshang ban pynkylla (ban ïoh rkhie ruh) ïa ki emoji sha ka Khasi 🤓🏞️

    Mynta ha ka pyrthei "emoji" ngi lah shu pyndonkam seh tang da kine haba ïa kren ha phone 😂😂 Ki lah long kum ki bynta ka met bad ka ktien ki bym lah khlem da iehnoh shuh.

    🟡 Shisha, ngin pynkylla kumno ïa ka ktien "emoji" sha ka Khasi?

    🟡 Sngewbha ai shuh ki jingpynkylla sha ka Khasi ïa ki emoji ha ki comments 😄

  • “Bira-biri”

    Ki kyntien "Bira-biri" ki mut ba lamwir jingmut, ba lyngngoh, ba kulmar, ne ba lynrum lynram.

    The Khasi adjective "Bira-biri" elaborates on a state of confusion, of feeling perplexed, of chaos and disorder.

    Ki don ki kyntien kiba ngim ju kham pyndonkam kum ki kyntien "Bira-biri" 🤓🤓
    Phi lah ju pyndonkam ïa kane?

    🟡 Art by Robert Carter
    🟡 English translation by @speakyourroots

  • Bam Kynjing

    Ka jingong "bam kynjing" ka thew ïa ka jingpyrshang ban kiar ïa kata ka bym sngewtynnat ban bam, tangba la shu bam la ka bam namar bym banse. Ka don ka jingsngewkhohñioh haba la bam ïa ka jingbam. Hadien ba la bam kynjing kumne, don ki briew kiba ju thut kpoh da kaba ïoh jingdap lyer ne jingpynhiar.

    The Khasi word "kynjing" literally means to dislike something or to be disgusted by something. The word denotes something unpleasant. When it is used with the word "bam" which means to eat, what is conveyed is a dislike or a sense of disgust while eating something. The phrase also implies a reluctance or hesitance while eating this food. Sometimes when someone has eaten food with this sense of reluctance, the person suffers from an upset stomach like gastritis or diarrhoea.

    The Khasi phrase "Bam Kynjing" feels contradictory but it does capture this phenomenon which many of us have experienced 😅😄

    Sometimes out of courtesy and good Khasi manners 😅 we keep on munching something that we don't like at all.

    🟡 Khasi and English explication by @speakyourroots