Tag: khasipoetry

  • Ka Tlang Ka La Wan da i Dari Kupar Kharwar

    Ka Tlang ka lah wan!

    Ka Tlang ka lah wan;

    Ka jingtyrkhong ka lah sdang,

    Ki borti ki tin um lah sdang sei;

    Ban tong um na shyngiar na thwei,

    Ki khiew phiang ki tin um ha la rong baitynnad;

    Ïeng ap pali bad ki lok,

    Oh! katno jingsngewtynnad,

    la ki khanatang khana kai ngi ïa shahskhor ïasngap;

    Ban pyn myllen ïalade katba ka um kam pat dap,

    Ngi shah ïa ka khriat bad jingpjah ka tlang;

    Khlem jingsalia ngi leit tang ha ïing ban ïa biang,

    Haba la sawa bolbaring kit um bad sha

    wah sha shyngiar ki ïa mareh bran;

    Dei hangta keiñ ngi ïa sngewthuh ba ka tlang ka lah wan!

    – Dari Kupar Kharwar

    "Ka Tlang ka lah wan!" is an original Khasi poem written by @dari_kupar 😄
    Khublei Shibun for sending your poem! 🙏

    @dari_kupar is a Life Coach at Avenues, Shillong. He is an avid photographer who tries to tell stories with pictures that he finds on most of his searching and inspiration deep in the woods, up in the mountain, on the side of a stream, a tiny tea shop in the city, on the buzzing street and busy market. He’s a wanderer who is not lost, tangba shu bakla lynti ha khep ha khep 😅😂 He also finds inspiration in music, books and the people he meets.
    .
    .
    .
    .
    Mynta ka taïew ngi kynmaw ïa ka lyngkhuh sngi ïap jong u myllung ba radbah ka ri Khasi u Soso Tham ha ka 18 tarik u Nohprah 1940, da kaba ngin post ïa ki poitri ba lah noh synniang da ki paralok followers jong ngi. ✏️✒️📃

    Ai ba ka jingshem mynsiem, ka jingshemphang bad ka jingieit ri jong u myllung Soso Tham, kan long ruh ka jingïohkynti jong ngi ka ban pynkhlaiñ ïa ngi kum ka jaitbynriew. 🏞️🌄

    This week we commemorate the death anniversary of Khasi Poet Laureate U Soso Tham, on the 18th of December 1940, by posting poetry that has been generously contributed by our dearest followers. ✏️✒️📃

    May the inspiration, conviction, wisdom and love for the Khasi land and people of the poet U Soso Tham be our inheritance that strengthens us as a community. 🏞️🌄

  • “Tyrkhang Iwbih” da Victor G. Bareh

    Sha 'tiewmatïong la nga peit

    Ha khet ki diengbah ba'm kot kheit;

    Jingpynhiar mynsiem thiang ba'n iw

    H'u tyrkhang nga dem khohsiew.

    Ha thaiñ ba ki lyer pyngngad

    Ki dang suh sieng khlem blad,

    Lem bad tyrkhang jong ki lum bad ki wah,

    Junom ban im ngam ngiah.

    Ko tyrkhang ba pynkrih

    Ïa ki lyer jingiwbih

    Ha ri ba puri blei ki ieit,

    Ba me suh ki thied hapdeng shrah 'dew-kulong,

    Pansngiat ïa me ngan pynphong.

    Rongphong pyrthei kim larkam

    Ïa me ba ngan pynspong ka nam;

    Jynhaw jinglong jingim ba thiang

    Ba me pynsieng, ka la biang.

    Sha dohnud sakma pynpar

    Ïa ki sur jingphawar,

    Ba khun ka ri b'la rah soitan sha rngai,

    Sha rympei kin wan phai.

    'Tiew-tynrai jong ka ri,

    Ba dang wan beh ha ngi

    Ïa ki lyer sotti juk hyndai,

    Ï'u klong snam jingieit la ri ïai kynshait,

    Ha lhop pyrthei b'un ym stait.

    Sha ri u bnai bad ka sngi,

    Kum me, ngam don thapniang ba'n jngi;

    Ïa me, ieh wat khang ba ngan bud

    Tang da ki sur ka dohnud.

    Da bor ba'm i ka khmat briew,

    Ïa jingmut to kyntiew,

    Na lyndet lyoh ïa ki sap ba ngan kem,

    Hangne ba eh ba ngan shem.

    'Tiew tyrkhang ba pynher

    Khlem kut shuh ïa ki lyer

    Ba'n pynsieng iwbih ïa ka bneng,

    Ïa longrynieng ban tor jong nga iai pyndap

    Da jingpyrkhat ba'm ïap.

    "Tyrkhang Iwbih" by established Khasi poet Victor G. Bareh is moving because of the affinity and connection that the poet experiences from a sweet smelling fern.

    Mynta ka taïew ngi kynmaw ïa ka lyngkhuh sngi ïap jong u myllung ba radbah ka ri Khasi u Soso Tham ha ka 18 tarik u Nohprah 1940, da kaba ngin post ïa ki poitri ba lah noh synñiang da ki paralok followers jong ngi. ✏️✒️📃

    Ai ba ka jingshem mynsiem, ka jingshemphang bad ka jingieit ri jong u myllung Soso Tham, kan long ruh ka jingïohkynti jong ngi ka ban pynkhlaiñ ïa ngi kum ka jaitbynriew. 🌄🏞️

    This week we commemorate the death anniversary of Khasi Poet Laureate U Soso Tham, on the 18th of December 1940, by posting poetry that has been generously contributed by our dearest followers. 📃✒️✏️

    May the inspiration, conviction, wisdom and love for the Khasi land and people of the poet U Soso Tham be our inheritance that strengthens us as a community. 🏞️🌄

  • “Ka Thong” da Magdalene Laloo

    Na ri ki rngai ka wan pasiaw,

    Ïa mynsiem ka khring ban jop thiaw.

    Jingiwbih ki sang ban sam lyngba,

    Jingsawa ki kshaid ba sngewphylla.

    Ka ud ka kyang ka wan paw shynna

    Da ki khana ha ka por nylla.

    Ka khring ïa ka mynsiem

    Ba ïa ka ban buddien,

    Ïa takma ksiar haba kut ban shem,

    Ban ïeng hi triang da jingkyrmen.

    Da ryntieh jingieid ki khnam jingshlur,

    Ha madan thma shakhmat ban tur.

    La snam ka jaw, jingmong ka sat,

    Jingeh ki tynrah, mynsiem nangjwat,

    Ha kliar u lum Lama ban kaweh,

    Pat ïoh jingjop, khlem pat sangeh.

    Khlem jingrem haba kut ban iohi jingshai,

    Kan wan tyngshaiñ na ri ki rngai.

    Today we have an original Khasi poem entitled"Ka Thong" by @magdalene11_06_01 Khublei Shibun for sending your inspiring poem! 😄🙏 @magdalene11_06_01 is pursuing her Bachelor's degree in Mathematics 🤓👍

    Mynta ka taïew ngin kynmaw ïa ka lyngkhuh sngi ïap jong u myllung ba radbah ka ri Khasi u Soso Tham ha ka 18 tarik u Nohprah 1940, da kaba ngin post ïa ki poitri ba lah noh synniang da ki paralok followers jong ngi. ✏️📃✒️

    Ai ba ka jingshem mynsiem, ka jingshemphang bad ka jingieit ri jong u myllung Soso Tham, kan long ruh ka jingïohkynti jong ngi ka ban pynkhlaiñ ïa ngi kum ka jaitbynriew. 🏞️🌄

    This week we commemorate the death anniversary of Khasi Poet Laureate U Soso Tham, on the 18th of December 1940, by posting poetry that has been generously contributed by our dearest followers. 📃✒️✏️

    May the inspiration, conviction, wisdom and love for the Khasi land and people of the poet U Soso Tham be our inheritance that strengthens us as a community. 🏞️🌄

  • “Naiwieng” by Badondor Diengdoh

    Naiwieng

    Ka jngum thylli U Naiwieng

    nalor suiñbneng

    ka pyrshang ban kjit noh ïa ka

    kyrteng jong phi napoh

    shadem jong nga.

    Ka lah mo ban ban leh kumta-

    lehse ka bishni ne?

    Haba hangne nga lah ngam

    naduh ryndang

    shaduh shiteng sla khyndew,

    ban poi sha kliar slakjat

    ka mynsiem jong phi.

    Teng teng haba nga per

    harud ka um,

    bad par hapoh ki syrngiew maw

    kum ka tyngab ba shah dung

    da u ñiuhkseh, ban leit phai noh

    sha la skum bad ka jingkletnoh;

    bad 'la u ksaiñ ha shyntur-

    nga khie biang pat ryngkat

    bad ki jingkynmaw.

    Sngew tieng haba wat ka um

    ka kjit ïa ki jingmut thwei.

    Sngew par ñiangkhriat

    haba teng teng wat u rnga u

    sah ïong, u sah bthi-

    tangba ka kamra ka syaid

    bad ka rhem tang da ka um.

    Sngew thylli

    ban dei u briew,

    ban dei u mrad,

    ban dei u jingthaw

    uba long kum u maw

    hapoh krem;

    ban shah pruid dak

    hapdeng bad hapoh ka dum-

    wat la tang hapoh san

    ne shiphew kam,

    ka syaid bad ba shai

    ka pynsmiej ia nga.

    Ban klet noh te ka suk,

    lada don ki jingpynbyrngia:

    ka ding ka phalang ïa ka

    lawei kaba khlem urlong;

    ka mat bam duh shi syndon-

    teng teng ka ding ka

    hap ban bam,

    khnang ba kan ïai

    im harud ka um.

    Ban klet noh ruh ka jynjar,

    lada ka jingkynjah jong ka miet

    ka lynñiar lyngba ki khlur

    kiba phi ju kdew bad pyni ïa nga

    ha ki por ba dang dei u briew

    uba dap tang da ka jingkmen suda.

    – Badondor Diengdoh

    Mynta ka taïew ngi kynmaw ïa ka lyngkhuh sngi ïap jong u myllung ba radbah ka ri Khasi u Soso Tham ha ka 18 tarik u Nohprah 1940, da kaba ngin post ïa ki poitri ba lah noh synniang da ki paralok followers jong ngi. ✒️📃✏️

    Ai ba ka jingshem mynsiem, ka jingshemphang bad ka jingieit ri jong u myllung Soso Tham, kan long ruh ka jingïohkynti jong ngi ka ban pynkhlaiñ ïa ngi kum ka jaitbynriew. 🌄🏞️

    This week we commemorate the death anniversary of Khasi Poet Laureate U Soso Tham, on the 18th of December 1940, by posting poetry that has been generously contributed by our dearest followers. ✏️📃✒️

    May the inspiration, conviction, wisdom and love for the Khasi land and people of the poet U Soso Tham be our inheritance that strengthens us as a community. 🌄🏞️

    Today we have an original Khasi poem entitled " 'Naiwieng" by Badondor Diengdoh @a_pocketful_of_plums
    Khublei Shibun for sending your beautiful poem! 😄😄

    @a_pocketful_of_plums says: "A great poem will reel you into its world and capture your imagination…Poetry needs to be read and absorbed. Most poems need to be read many times. A finished poem is always half finished. It only becomes complete with the interpretation of the reader…Ultimately, I hope to write poetry for the individual, for identity and for the community…"

  • Ko Soso Tham, Myllung Ka Ri! da i Bawanshwa Syiemlieh

    Ko Soso Tham, Myllung ka Ri!

    Shano? Shaei? Ngan shem shuh kum phi,

    Ko Soso Tham baieid, Myllung ka Ri Khasi!

    Ka Nam jong phi kan sah shirta,

    ha ngi u Khun Khasi Khara.

    U Snem Khatphra spah Hynñiewphew Lai,

    Sha pyrthei phi wan ban tbeh jingshai;

    Phi la long u païa shlem ka Jaidbynriew

    Lyngba ka thoh ka tar, iangi phi pyneh rngiew.

    Ha ka ri u Hynñiewtrep Hynñiewskum

    Shaphang ka Ri hapoh ba dum;

    Phi lap ïa ki symboh jingpyrkhat,

    Ba mih na rngai ki thwei ummat.

    Kyndit h'u Snem Khadkhyndai Sawphew,

    Jngai phi lah leit noh nangne na sla khyndew;

    kum u Syiem hi phi la long ko Soso Tham,

    Im ka kyrteng sah ka nam.

    – Bawanshwa Syiemlieh

    Mynta ka taïew ngin kynmaw ïa ka lyngkhuh sngi ïap jong u myllung ba radbah ka ri Khasi u Soso Tham ha ka 18 tarik u Nohprah 1940, da kaba ngin post ïa ki poitri ba lah noh synñiang da ki paralok followers jong ngi. ✏️✒️🙏

    Ai ba ka jingshem mynsiem, ka jingshemphang bad ka jingieit ri jong u myllung Soso Tham, kan long ruh ka jingïohkynti jong ngi ka ban pynkhlaiñ ïa ngi kum ka jaitbynriew. 🏞️🌄

    This week we commemorate the death anniversary of Khasi Poet Laureate U Soso Tham, on the 18th of December 1940, by posting poetry that has been generously contributed by our dearest followers. ✒️✏️🙏

    May the inspiration, conviction, wisdom and love for the Khasi land and people of the poet U Soso Tham be our inheritance that strengthens us as a community. 🏞️🌄

    We kick off this week's poetry with an original Khasi poem entitled "Ko Soso Tham, Myllung Ka Ri!" written by @bawanshwa_syiemlieh
    Khublei Shibun for sending this heartfelt poem! 😄😄🙏🙏

    @bawanshwa_syiemlieh says: "Ka jingthrang ka jong nga ka long ban kyrsiew ïa la ki para Khasi ki jong ngi ba kin ieid ïa kaei kaba dei ka jong lajong shuwa."

  • Ka Tlang Kaba Pynim (A Winter That Revives) by Badondor Diengdoh

    U briew, u symbai, u jingthung,

    da u lah tynneng palat,

    u jynrat hi naduh tyllong

    dalade ïalade.

    Nga ïohi ia u lyoh khyndew

    u ba ju ïai wan sop ïa ka

    longrynïeng jong nga

    bad man ba u leit phai pat,

    u shim noh shi dkhotmet

    na ka syrngiew jong nga.

    Haba ka tlang ka la sdang ban

    wan siaw na sha lyndet ki kynroh,

    da kaba sem artat da ki lai rong

    jong u sohmynken khnai-

    Hangta keiñ ngan sa ïohi

    biang ïa ka dur

    briew jong ki sur bad ki khana

    kiba ju ïai ksaid ban im,

    ynda ki mih biang pat

    na ka met jong ki

    'riewhyndai kum ka jynhaw.

    Haba u 'sai ka duitara u

    sdang ban slor-

    hato ngi bujli bad kylliang ïa u

    da ki sur nongwei?

    -Badondor Diengdoh

    A man, a seed, a plant,

    in desperation to ape others,

    uproots his own self from

    the source.

    I watch the mist

    who always arrives to cloak

    my being,

    and every time it departs

    it carries away a part of my body

    from my shadow.

    When winter starts to whistle

    from beyond the walls

    dressed in the

    three colours of u sohmynken khnai

    It is there that I see once again

    the human face

    of songs and stories

    who struggle to remain alive,

    when they rise from

    the body of ancestors like vapour.

    When the thread of the duitara

    begins to wither-

    do we change and replace it

    with foreign songs?

    -translated by Daiarisa Rumnong

    "Ka Tlang Kaba Pynim ("A Winter That Revives") is an original Khasi poem by Badondor Diengdoh.

    When winter arrives will we understand the change it brings? Will we return to what rooted us since the beginning? The poem is an evocative response emerging from a depth of experience. Khublei Shibun for sending your poem!

  • Jngai na pyrthei da i Bhu Ianz

    JNGAI NA PYRTHEI KHLEM JINGKHUSLAI – NGAN SUH BEIT

    WIAW SHABA NGEN U BNAI

    KHLEM ARTATIEN NE JINGPYRWA – LA STANG NE RBEN KA PLA

    BAN LAIT NA JINGTYRHA MYNSIEM – HA PNEH RAM-EW AI

    NGAN SUHSIENG

    KHOP KHOP HA LA JINGLONG SHI SUR – NGAI LYNGNGAI HA

    JINGMUTDUR

    NGAN KLET LUT KHOIT IA SPAH BAD PHEW – TANG

    JINGKYNMAW BA NGAN KYNSHEW

    JNGAI NA BAROH RUH NGAM SNGEWPHER – JINGDIAW NGAN

    PIAM HA LA KI SNER

    LAIT TANG JINGMUT HA SUIÑ BAN PER – SET SLUNG LADE

    SHA KI HAJAR MER

    "Jngai na pyrthei" an original Khasi poem by @bhu_ianz ✒️📃 Thank you for the poem! 🙏

    The poem expresses a brave yearning for an escape and a freedom from the human world ☀️🌙💫

  • Ka Sohlyngngem bad u Rynñiaw

    Ka Sohlyngngem and U Rynñiaw were deeply in love with each other and would meet in the shade of tress in the forest. Ka Sohlyngngem was a beautiful bird who belonged to a poor but hard working family. U Rynñiaw, on the other hand, was the son of a well-privileged family and the "King of the Kingdom of Shade'' (Tales of Darkness and Light by Janet Hujon). The parents of Ka Sohlyngngem did not wish that she marry U Rynñiaw because of the difference in wealth between the families. As the sorrowful end of the story goes when Ka Sohlyngngem tells him, U Rynñiaw is distraught but not wanting to cause pain to her parents, decides to say goodbye and leaves Ka Sohlyngngem. Till today the cries of Ka Sohlyngngem are heard singing of her lost love.

    "Ka Sohlyngngem" da Primrose Gatphoh

    1. Ka Sohlyngngem ka thei bhabriew.

    Ki ong naduh hyndai;

    U sim Rynñiaw ka ri dymmiew,-

    Iap mat-u 'rang kynsai.

    2. Jar-Jar ka trei ka khun ki briew,

    Ba duk ba bylla sngi;

    Ka nang ban thaiñ ban suh syntiew,

    Kam nang ki 'tien lorni.

    3. U sim Rynñiaw, u khun binong,

    Ïa ka bunsien u ruwai :
    Hajan jong u ka brai ban shong;
    Ka sngap, -ka ioh thiah thai.

    4. Ar ngut ki ïaid sha lum sha wah,

    Ki shong hapoh dymmiew;
    Harud ki um sangam dait thah,
    Sha bym ïohsngew ki briew.

    5. Ka 'lei-lapmat ka wiat samrkhie,

    Ki khun mariang bha dur :
    Ha pdeng duriaw jingieit ki kie,
    Ki Paro-blei shi jur.

    6. Ki 'tien-sai-iong, ki 'tien-sai-saw,
    Ar ngut ki teh jutang:

    Ym don u syiem, ym don i mraw,

    Ban sngap ban ap jutang.

    7. Ki kmie ki kpa ka Sohlyngngem,

    Kim mon pynhiar synjat:

    Jingieit jong ka- -ka dom, ka rhem,

    Ka iam, ka khuslai sat.

    8. "Ko Khun" ki ong "Yn lei phin kwah

    Ioh un lehbeiñ lehkhoh

    Namar ma u u khun riewspah,

    Ma phi ka khun ba poh!"

    9. "Hu-hu ka ud ka pait dohnud,

    Namar u Syiem Rynñiaw :

    Ka phet kylleng ka wad ka bud,

    "Hu-hu Hu-hu' ka piaw.

    10. "Ko Ieit,' ka ong, '"dohnud ka pang :

    Eiei, ngam nang pyrkhat:

    I mei i pa, iap-iap ki khang,

    Bad phi ban shong ryngkat.

    11. "Jingieit jong phi ia nga la biang,

    Bad phi nga hun nga suk:

    Im-im ia phi ki ring 'sai syiang:

    Ki mon para ba duk."

    12. "Oh kumta pleng | Nga ruh ngam kwah

    Ynnai, – pynsngewsih lei !

    Hynrei, ko Ieit, ia nga to shah,

    Ngan doh khadduh-Khublei!"

    13. Kumta u piam, u doh, u dait;
    Junom ka iai kynmaw :
    Te, slem u-bat, um lah pyllait;
    Ki ummat ksiar ki jaw.

    14. Te soit u siang la ki sner diar;
    Shapoh lawbah u ruwai :

    "La pait, la pait ka Khuri Ksiar,

    La wai, ko Tiew-Pathai !"

    15. Ka Sohlyngngem ka shoh bieit ngaiñ,

    Shano kan ïashem pat !
    Mano ban sop, mano ban spaiñ:
    Badno kan shong ryngkat !

    16 "Hu-hu!" ka iam, "Hu-hu!" ka ud,

    "Hu-hu!" ka win ka khlaw :

    "Hu-hu!" "Hu-hu!" ka khot pangnud,

    'Hu-hu,! ko Syiem Rynñiaw !'

    17. Ka ngiah ka ruwai, ka shad, ka kmen,
    Ka keiñ ka put ka tem :
    Ha 'Iaw sangam ka shong rieh tngen :
    Ka ud, -ka pang shadem!

    18. Ka Thei-Iap-Saw ka khuslai sat,
    Ha thwei sangam ka miet ;
    La khap ka khmat, ka dem pyrkhat,-
    Ka Khuri Ksiar Jingieit !

    "Ka Sohlyngngem bad u Rynñiaw" is a story marked by love, sorrow, loss and absence. 🖤🤍🖤🤍

    🟡 As stated in Tales of Darkness and Light (2018) by Janet Hujon, Ka Sohlyngngem is the Ashy Wood Pigeon and U Rynñiaw is the Greater Racket-Tailed Drongo.

    🟡 The Khasi poem "Ka Sohlyngngem" is written by Primrose Gatphoh in his book Sawdong Ka Lyngwiar Dpei (1977).

    🟡 Pictures 2 and 3: Google

  • Syiem Latympang–The Queen of Hima Manar by Daohi Manar

    From the base of 'U loom kyndong',

    I applaud her bravery – the queen of Manar Kingdom;

    Though "suri kup snieh langbrot" tends to trap,

    Queen with extraordinary powers,

    Her real name was Latympang Shadap.

    Dei tang u khnam bad ka ryntieh ba lam lynti,

    Na ka jingdum, sha jingshai ka sngi.

    'Loom-ti-niang', Pûnthor Latuba", Loom Mu-pdang', 'Loom Letno'

    told this story of grit,

    Of how she fought like a man every bit.

    Neibhah yong pha, Miat rynsut na hali da jngai:

    A! Maya wa sakhiat, da pûnsakhi wa kylla moo ki masi blai.

    A woman fearless and defiant was she,

    Defined by no man, you are your own story;

    Amid of happiness, 'Ko Syiem phi jngai na ngi!'

    The queen of 'u khnam ka ryntieh',

    Immortal your name shall ever be.

    "Syiem Latympang–The Queen of Hima Manar" sent by @xdtnoahjupejackllthmanar 😃😃😃 Thank you for being a regular contributor to the page!

    This poem is about Ka Syiem Latympang, her courage and fearlessness. English, Khasi and Pnar have been used to write the poem and this is an innovative idea because others who do not understand Khasi or Pnar will be able to know about this wonderful Queen.

    Daohi says: "Interestingly, apart from stories of the Jaiñtia male legends or kings, the Jaiñtias also have a beautiful story about a Queen with extraordinary powers whose name is 'Latympang Shadap' of Ka Hima Manar (adjacent to Shangpung Village). From beneath the darkened valley she wears her "Muka" and "Loket" on her land. Like a rising sun she seems to be shining above us, she was the great lady! "I am Syiem Latympang Shadap and I will bow to no man" For us, Latympang was not just a queen ,but she was a daughter, a sister and a Mother.❣️She used her bow and arrows as her own unique weapon set."

    👉"suri kup snieh langbrot"—A wolf in sheep's clothing.

    👉"u khnam ka ryntieh" — An arrow and a bow.

  • “Ki jingbishar na la tnum” da Vancouver Shullai

    Ha la ka tnum nga ïeng bam lyer.

    Nga artatien ïa ka jingkhuid jong ka,

    Haba ym sma shuh kum ka jingai sngewbha ka mariang,

    Hynrei, sma pynban kum ka jyntah sah-miet u paramarjan.

    Hapdeng ki ïing paki-dulan ka Laitumkhrah-

    Khlem dieng, khlem siej, khlem ñiut, khlem ñier:

    Nga 'i tang ki dongmusa u 'riewstad

    Ba phalang blar-blar khlem jingim.

    Kim pynshahshkor ïa ka lyer sah-miet

    Kaba kawut shane-shane, shatai-shatai.

    Ha khrum ka sahit bneng pat,

    Ïa kaba ki khlur ki ksoh

    Bad ki lyoh ki bitnah kum ka dpei jhieh-

    Sngew kumba ka don ka jingïatainia noh-shiliang.

    Ka khyndew ka kyrhuh da la ki kali, ki khiew-siaw, ki 'sew-lamwir,

    La sngew kumba ka khyllew sha ka bneng, "Kham riewspah manga!"

    Ka bneng pat, jai-jai ha la ka jingsngur,

    Ka sammut da ka 'leilieh hangne hangtai.

    Manga, tang kum u nongpeitkai,

    Ïa kata ka jingïatainia noh-shiliang;

    Nga lam biang sha ka jingsma ka jyntah sah-miet.

    Uei mo u ban shet 'tungrymbai hapdeng ka lyïur?

    Original Khasi poem "Ka Jingbishar Na la Tnum" written by @vancouvershullai 📜📜 Thank you for another fantastic entry! 🌌🏠🌩️🌥️

    Vancouver says: "Ki Jingbishar Na La Tnum" (which translates to "Judgements from the Roof") is a poem describing observations of the world around from a rooftop. The tranquillity of the sky and the cacophony of the earth under the sky, are interpreted as a one-sided argument, where the earth is loud and boastful of its disorganisation, while the sky only responds with occasional flickers of lightning, interpreted as indifferent grins. There is a deflection to the smell of Tungrymbai – almost as a surrender to the bigger powers of earth and soil that one could not possibly meddle with. The poem has environmental undertones that is left to the reader to discover and make meaning of."