Blog

  • Thlen by Samuel Sawian

    Between the years of the fall of the republic of U Syiem Lakriah, and the rise of the daughters of the River Nymphs, there was an age undreamed of, when the iron state of Rangjyrteh stood tall over the plains of Sylhet and the beasts of the wild had foresworn their promises to heaven.

    Onto this age was born a boy, a son of Ka Kma Kharai, the daughter of U Mawlong Syiem and illegitimate heir to his republic of Mawsmai.

    Deformed at birth and sired by a mysterious father, the boy and the mother were driven out of Mawsmai by his grandfather, the Syiem. The Mawsmai Syiem was a powerful Syiem and his republic old. The rumours of Kma Kharai and her boy spread like wildfire, across the wilds of Ri War.

    Her boy, a demigod to some, a demon to many, grew up in the jungles – the sacred forests that surrounded each settlement. Gifted with the power of shapeshifting, he could transform himself to any animal he chose. They couldn't be bigger than him and initially, he could only transform for a short time. Sometimes a cat, at times a crow, often a snake. It was easier keeping this form, for they were always in hiding in the caves and tunnels under Sohra. As he grew older and stronger, he retained his transformations for longer. She warned him though, to not stay in his transformed state for too long, or he might forget how to become human again.

    Mother and son lived this way for a while. Moving from village to village. Always mindful never to be recognised. They say this was when she introduced the love of raw flesh to him. They say she gave him a taste of man flesh. Then one day, outside the thriving market of Rangjyrteh, when the boy's appetite had been transformed completely, Kma left him. We do not know where she went and little was heard from her again.

    What she left behind was a young python, left to wander the caves alone, doomed never to remember what it was to be human again.

    ________

    Hapdeng ki snem jong ka jingkyllon jong ka hima U Syiem Lakriah bad ka jingphuh jong ki khun kynthei jong ki Puri Um, ka la don ka ïa ka bym lah ban phohsniew ruh, haba ka hima nar jong ka Rangjyrteh ka ïeng rasong halor jong ki ri thor ka Sylhet bad haba ki mrad khlaw ki la len ïa ki kular ksiar jong ki sha ka bneng.

    Ha kane ka ïa la kha ïa u khun shynrang, u khun jong Ka Kma Kharai, ka khun jong U Mawlong Syiem bad kaba long ruh ka khunkliar jong u syiem. Haba la kha ïa uta u khyllung u la long uba sniewdur bad uba itieng ban peit bad namar ba ym tip u dei kpa ïano, la beh shnong ïa u bad ïa ka kmie jong u na Mawsmai da u Paieit jong u, U Syiem. U Syiem Mawsmai u dei u Syiem uba donbor bad ka hima jong u ka la long kaba rim. Ki khuborjler shaphang Ka Kma Kharai bad u khun jong ka ki la par kum ka ding ba klang sha shiliang ka Ri War.

    Uta u khun jong ka, u la man blei ha ki katto katne bad u ksuid kynsha ha kiba bun. U la heh la san ha ki khlaw – ki 'lawkyntang kiba ker ïa ki shnong. U la don ka bor ban kylla dur bad u lah ban kvlla sha uno uno u mrad uba u kwah. Kim lah ban kham heh ïa u bad ha kaba dang sdang u lah ban kylla tang shiphang shipor. Teng teng u kylla miaw, ha teng ka tyngab bad bunsien u bseiñ. Ka kham suk ban neh ha kane ka dur namar ba ki hap ban shu phet ban rieh ha ki krem ka Sohra. Katba uta u khynnah u nang heh bad nang khlaiñ, u la lah ban pynneh ia ki jingkylla jong u kham slem. Ka kmie ka la maham ïa u ba nym neh than shi slem ha kine ki dur, namar ïoh u klet noh kumno ban long briew biang.

    Ka kmie bad u khun ki la im kumne katto katne por, na kawei ka shnong sha kawei pat, lem bad ka husiar ïoh don ba ithuh ïa ki. Ki ong ba ka dei ha kane ka por ba ka kmie jong u ka la ai bam ïa u da ka doh im. Ki ong ba ka ai ha u ban mad ïa ka doh briew. Te ha kawei ka sngi, ha ka ïew ba shongshit jong ka Rangiyrteh, haba uta u khynnah u la bang bha ïa ka doh briew, Ka Kma ka iehnoh ïa u hangta. Ym tip shaei ka leit bad khlem ïohsngew shuh shaphang jong ka hadien kata.

    Ka la ieh shadien ïa u 'seiñlung, ieh ba un ïaidwir ïa ki krem marwei, ban kit bad ka nusib dum ban nym kynmaw shuh da lei lei ruh kumno ban long briew biang.

    Kane ka jingïathuhkhana te phin ïa sngewtynnat baroh! 😃😃

    "THLEN" ka dei ka jingïathuhkhana kaba la thoh da i @samuel.sawian

    Khublei Shibun @samuel.sawian ba phi la shah ban sah dak ïa kane ka khana kaba bat ïa ka jingmut jingpyrkhat, khamtam namar ba la pynshong nongrim ïa ka ha ki khanatang bad khanaparom jong ngi ki Khasi! 🤩🤩👏👏

    Thank you @samuel.sawian for this gorgeous and thought provoking story. You have merged folklore and fiction in the best way to tell a story that embodies so much meaning! 👏👏

    📸 @samuel.sawian

    🟡 Khasi translation by @speakyourroots

    🟡 No part of the story and its Khasi translation may be reproduced in any form without the consent of the author and the page. All material for this content has been posted with the permission of the author.

  • Ka kyntien Khasi “Kai”/ The Khasi word “Kai” by Janice Pariat

    In Khasi, the adverb "kai" suggests a mood that has no English equivalent and yet is very much a part of the lexicon of Khasi identity. "Kai" possesses a sense of pleasurable purposelessness, suffixed to a whole host of activities – "Ïaid kai" (to ramble, to stroll in the manner of a flaneur); "shong kai" (to sit around), "peit kai" (to just look), "leit kai" (to go on a leisurely outing) and so on.

    Perhaps "hanging out" or "chilling" best approaches the feeling contained in the word -although both these terms indicate an attitude that involves some premeditation or conscious choice and somehow do not quite capture the relaxed, joyful spontaneity of the easy-going "kai" with its wonderful connotations of having the freedom to roam, to look, to relax – "for free" – in a world that is not bound by the demands of time.

    Come, ïaid kai with me.

    Inspired by Janet Hujon; Tales of Darkness & Light

    Ka kyntien Khasi "kai" ka dei ka kyntien kaba ngi ju pyndonkam man la ka por tangba ngim ju poi pyrkhat ban batai bha ïa ka 😀

    Khublei Shibun @janicepariat ïa ka jingpuson jong phi kaba sngewtynnat bad kaba sngew kordor! ❤️❤️ Ki don ki kyntien ki bym lah ban pynkylla shisha ïa ka jingmut jong ki sha kawei pat ka ktien.

    📸 @janicepariat

  • Darapjot

    Ka ktien Khasi "darapjot" ka dei ka jingpyrshang ban buhrieh ïa kaei kaei ka bym lah shuh ban buhrieh. Kane ka dei ka jingda ïalade ban lait na kano kano ka jinglehraiñ. Tangba ka lah paw ha kiba peit ne kiba sngap ba u briew u shu thaw daw bym ler ban tap ïa kaei kaei kaba lah ban pynwan ïa ki jingkynthoh ka bym sngewtynnat.

    The Khasi word "darapjot" describes the attempt to hide something that actually cannot be hidden anymore. This is a way to protect oneself so as to be free of any possible humiliation.

    But it may be evident to the observer or the listener that the person is making a lame excuse to cover up something that may invite negative criticism.

    Bun na ngi ngi tip ïa ka ktien "darapjot". Shisyn pule ka pynmih ïa ka dur jong ka jaiñ ba lah jot tangba kaba shu syrdep hangne hangtai ban nym i jot rathai eh. 🆘🤷

    Da peit ïa ka ktien ka i kumba ka wan na laitylli ki kyntien, kata ka "da", "ïarap" bad "jot".

    Many of us know the word "darapjot". The literal meaning of the word brings up the image of a tattered cloth that is mended here and there so as to not appear too torn and shabby. 🆘🤷

    The word also seems to be made up of three words, that is "da" meaning protect, "ïarap" meaning help and "jot" meaning torn or ruined.

    🟡 Khasi explication and English translation by @speakyourroots

  • Ñiangkongwieng khlem snier

    Ka jingong Khasi "Ñiangkongwieng khlem snier" ka ring jingmut na ka jingpah kaba mih na ka kpoh jong ka ñiangkongwieng kaba dap da ka lyer, hynrei kaba lah ban pah baroh shi sngi. Kane ka jingong ka thew ïa u briew uba heh tang ka tyngam bad ka khlem kam; u briew uba put ronsing ïalade tangba ubym larkam eiei ruh.

    The Khasi phrase "Ñiangkongwieng khlem snier" focusses on the loud sound emanating from the porous abdomen of the cicada, to describe a person who is a big talker but never accomplishes anything. He likes to blow his own trumpet but in reality, he is useless and has no substance.

  • Khasi Words and their English equivalents

    Useful – Ba Sule

    Sufficient – Sapa

    Rhythm – Ka Khriang

    Project – Ka Sengkreh

    Notify – Aibyrta

    Milestone – U Mawmaïer

    Junction – Ka Sdad

    Sa shi hud ki kyntien Khasi bad ki jingmut jong ki ha ka ktien English. 🅰️🆎🅱️

    Kan long kaba bha palat lada ngi lah ban pyndonkam ïa kine ki kyntien ha ka kren ka khana bad ka thoh ka tar. 🗣️✒️📝

  • The original name of Nohkalikai Fall

    Ka Kshaid Nohkalikai

    Naduh hyndai kulong-kumah, hajan kawei ka shnong kaba kyrteng ka Rangjyrteh, ka tuid kawei ka wah kaba kyrteng ka Umïong. Ka tlong jong ka, ka long na shaphang Laitryngew, hynrei katba ka nangtuid arsut, katta ruh ka nang-heh nang-heh, ba bun ki shnat wahduid kiba wan ïasoh-lang bad ka, haduh ba ka kylla kum kawei ka wahbah ka baheh. Ka don kawei ka kshaid kaba ki ju khot kyrteng ka kshaid wah Umïong. Kane ka kshaid ka long ka bajrong rymphai bad ka baitynnad shibun eh, khamtam leilei ha ka por lyïur haba jur u slap. Ka jingnoh rymphum jong ka na khlieh-riat shapoh thwei, ka pynthame bad pynïap-ngiah ïa ki nongpeit haduh ba kim ngiah ban peitseh bad peit-jylliew ïa ka um kaba tuid phir-phir kumba tuid ka dut. Napoh ka thwei bajylliew jong ka, ki kiew ki sur ba sawa kynud ha ka jingbeh ka lyer, ryngkat bad ka jynhaw tdem-um kaba kiew, man la ka teng, kum u lyoh ha sahit-bneng.

    Dang hyndai-hynthai kata ka Rangjyrteh, ka la long ka shnong ka bapawnam hakhmat ki para-shnong baroh kiba ïadon markhap bad ka. Wat la ka la duh-noh, hynrei haduh mynta- mynne, ka kyrteng jong ka, ka dang sah tyngkreiñ . Ha kata ka por, ka la long ka shnong kaba bun briew. Bad ki briew ruh ki basmat-basting ha ka trei-ka-ktah, ha ka leit-ka-wan…

    .

    .

    .

    .

    Ka dohnud kmie jong ka, ka pdang hieb, bad ka lynñiar-kaw. Ka ïam, ka lympat ïalade bad ka pajut la u shñiuh. Ka rah la kawei ka wait bad ka phet kulmar kum ka balamwir. “Balei, balei” la kylli ki briew kiba wan ïabeh haba ki ïohsngew ïa ka jinglynniar, “ balei pha leh kumne?” “ Ngan nai im shuh,” ka la ong. “ Waw! u la shet u dusmon shisngi, ba un phon un shet ïa nga ba ngan bam-doh la i khun. Ngan leh aïu pat ban im khlemrain ha ka pyrthei, la suk ka tap.” La ki khroh, ki pyntngen ïa ka ruh, kam patiaw ; ka phet la ka phet bak-bak. La ki mut ban kem ruh, ym don ba shlan, namar, ka talaiñ da ka wait. Kumta ki shu ïabud lyngngoh kham na pajih, da ka jingsngewsynei kum ban jawummat. Ki kmie ki ïaphet kulmar shane shatai, ki ïapyrta la ki khun ki khun haduh ba ka shnong ka la win hi ñiak. Ka Likai pat, ka la mareh sak-sak sha khlieh-kshaid-Umiong bad ka la nohïap sham-lysham shapoh thwei.

    Naduh kata ka por, haduh kine ki sngi ki sa khot ïa kata ka kshaid “Ka Kshaid Nohkalikai.”

    Khublei Shibun @gregoria_ann3 ïa kane ka jingkylli! 😃😃 Ka jubab ka dei ka Kshaid Umïong! Bun na ngi ngim tip ïa ka jubab tipma ka don ha ka kot Ki Khanatang U Barim ba la thoh da i H. Elias S. D.B. 🏞️🏞️

    Khublei Shibun ïa phi @bee_the_wanderer @pynshngain25_ bad @donbok.rynjah.50 ba phi la phah ïa ka jubab kaba dei! 👍🙏

    This was a question posted by @gregoria_ann3 about the old name of Nohkalikai waterfall. The answer is Umïong waterfall which can be found in the book Ki Khanatang U Barim written by H. Elias S.D.B. 🏞️🏞️

    Photo credit: @gregoria_ann3

  • Tynrai by Mario Pathaw

    Tynrai

    "Tynrai" is a Khasi term which means "Roots".

    This is a story written and illustrated by Pascal Mario Kmenlang Pathaw (Mario Pathaw).

    Mario says:

    It talks about the need of living in harmony with nature. The living root bridge of Nohwet, Meghalaya is the prime source of inspiration for this concept and the graphic novel takes shape in the form of a conversation between a grandfather and his granddaughter. The grandfather uses a tale as a tool to mentor her in preserving the living Root bridge. This tale also has bits and parcels of the indigenous practices, social structure, folk creatures and beliefs of the Khasi tribe.

    This is a work of fiction. Names, characters, business, events and incidents are the products of the author's imagination. Any resemblance to actual persons, living or dead, or actual events is purely coincidental.

    Tynrai (Roots) written and illustrated by @mario_pathaw (2022) is an English graphic novel which tells a story by fusing indigenous Khasi practices, focussing on the living root bridge with other aspects of Khasi folklore. Mario Pathaw's characteristic art lends depth and beauty to the narrative, drawing from the Khasi cultural imagination, echoing preservation and sustainability 🌲🏞️

    Ka jingaikhublei ïa phi @mario_pathaw ïa kane ka jingpynwandur kaba shynna bad shoh jingmut 😃👏 Nang kiew shaphrang ha ka kam ka jam bad ka sap ka phong jong phi!

  • Ka lyer Pyrem bad ki lyer u Lber

    Andrew says:

    " "Lber" ka mut ba mih. Hadien jong ka jingtyrkhong ka mariang, ha une u bnai ne aïom, u slap u la sdang ban hap malu mala bad pyntngen pat ïa ka mariang bad ki jingthung jingtep ba la sah khyrdong ha ki bun, bad ki lyngkha ruh ki sdang sa ban mih pat, ki syntiew ki skud ki la sdang ban phuh ban pynïap bieid ïa ka mariang. Ki diengsoh diengpai ruh ki la sdang shylluit khnang ban sei ïa ki soh kiba kynsai jong ka snem ha ka mariang. Kine ki dur ki dei ha Mawlai Umsaw. Ka dur kaba nyngkong ka dei ha ka por ba dang dep rang u slap. Ha ka dur ba ar dang shu dep thang bun."

    " In "Lber" or March after the dry weather of winter, rain starts to fall giving respite to the earth and plants. Life and growth begins again with crops, flowers and fruits beautifying the face of spring. These pictures have been taken in Mawlai Umsaw, Shillong. The first picture was taken just after a shower of rain and the second picture is the burned turf that has been arranged for manure."

    Khublei Shibun @andrewjana_ ïa kine ki dur bad ïa ka jingbatai ruh kumjuh! 😄

    Ka lyer Pyrem bad ki lyer u Lber ki wanrah ïa ka jingthymmai bad ka jingseisoh. 🌱🌼🍃

    🟡 English translation by @speakyourroots

  • Shun ym pat pei, la paw penryngkew

    "Shun ym pat pei, la paw penryngkew" ka dei ka jingong kaba mut haba ïa ka jingshisha jong u briew ne kaei kaei la pynpaw noh shuwa ïa ka por.

    The Khasi phrase "Shun ym pat pei, la paw penryngkew" means to have the real nature of a person or the truth about something exposed prematurely.

    Ki jingong Khasi jong ngi te kiba shoh jingmut bad kiba bun bha bad ka "Shun ym pat pei, la paw penryngkew" ka dei kawei na kita. Tharai ïa bun na ngi kan dei ka sien nyngkong kaba ngi ïohsngew ïa kane ka rukom ong. 🗣️🗣️

    Lada don na phi kiba lah ban kham batai shuh shuh ïa kane, sngewbha sa ai ha ki comments, khnang ba ngin ïa sngewthuh shai. Ka don jingmut ne em haba pyndonkam ïa ka ktien "shun"? Ka "penryngkew" ka thew ïa kaei?

    Khasi phrases are many and this one is an example of a phrase that many of us hardly use anymore. If you know more please mention it in the comments!

  • Ki Sur Poitri da Dameshwa Rymbai

    KI SUR POITRI NA THWEI PYRKHAT,

    KHULOM BA KHLEI HA KOT SADA.

    SAWAR JINGSHEMPHANG JINGSTAD;

    HA KI JINGTHOH KI PAW SHYNNA.

    KI KHANA IA JINGMUT BA KI KTIK,

    HA THWEI JINGMUT BAN PYNWANDUR;

    LA KYOH MYNTHI NE KABA BEIT THIK,

    NE HA KI KYNTIEN SHISUR SHIDUR.

    KI SUR POITRI IA MYNSIEM KI SYRPUD,

    KIBA KTIK IA JINGMUT JINGPYRKHAT.

    KIBA PYNUM WAT IA KA DOHNUD,

    KI NIAD RUH WAT IA KI UMMAT.

    HA BAROH KI NONGTHOH POITRI,

    DA KANE NGA AINAM AIBUROM.

    IAI BTENG IA KA JINGTREI JONG PHI,

    DA KI SYMBOH KYNTIEN DA U KHULOM.

    Ki symboh pyrkhat shaphang ka thoh poitri da i @damechwarymbai410 😄✒️📝 Lada don kiba nang ban thoh te katno ka jingsngewtynnat bad sngew thiang ka mynsiem ✨✨

    Khublei Shibun @damechwarymbai410 ba phi lah tag ïa ka page! 🙏🙏