Category: Khasi Words Usage

  • Kine ki kyntien kiba ngim ju kham pyndonkam

    Feast – Ka Jynlat

    Rub – Kyrkhud

    Ending in a draw of a match – Marïakhaid

    Guard – U Borkyndad

    Stubborn – Bakyrot, Badohsnieh

    Sustain – Kyrbah

    Kine ki kyntien kiba ngim ju kham pyndonkam ki dei ban poi biang sha kaba pyndonkam ïa ki ha ka jingkren jong ngi kaba man la ka sngi. Ngi dei ban pyrshang ban pynrung ïa ki ha ki jingïakren bad jingïathuhkhana jong ngi 😃🙏 Ha kane ka rukom ka ktien kan nang ïar bad suhthied ruh. 🌦️🌄

    Have a great week ahead guys!!

  • Jahare!

    Jahare!

    Jahare ka dei ka interjection kaba mut "ah-isynei" ne "ah-ïarap!". Ka long ka jingpyrta sngewsynei haba jah eiei ne haba kylla ka jingïadei ha ka kam ka jam.

    Jahare is an interjection which means "have mercy" or "please help!". It is an exclamation for compassion and mercy when something is lost. This phrase is also used when there is an unexpected or unwelcome change in relations during work.

    "Jahare!" 😰😧😨 is one example of the many interjections present in the Khasi language.
    These expressions add a definite colour and quality to the Khasi language.

    🟡 English translation by @speakyourroots

  • “Ka Um Bad Ki Deiriti ha ka Meirisawkun” by Dr. Dondor Giri Nongkhlaw (2008)

    Ki kyntien na Ka Um Bad Ki Deiriti ha ka Meirisawkun (2008) ba thoh da i Dr. Dondor Giri Nongkhlaw.

    Words from Ka Um Bad Ki Deiriti ha ka Meirisawkun (Water and Culture On The Environment) (2008) by Dr. Dondor Giri Nongkhlaw.

    Water molecule – Dana um

    Glacier – Ïor mluh

    Delta – Pyrwah

    River system – Phriang wah

    River basin – Phriang diang um

    Distributary – Pnat wah

    Waves – Dew

    Tides – Atphyllung

    Currents – Khriang

    These are some really interesting and unique words from the book Ka Um Bad Ki Deiriti ha ka Meirisawkun by Dr. Dondor Giri Nongkhlaw. 🌊🌊🌀🌀

    Dr. Dondor Giri Nongkhlaw is a Geomorphologist who has written several Khasi books focussing on the elements of the environment and their bond with Khasi life and culture.

  • Ki “myn”

    Ka ktien "myn-arïa" ka dei ka adverb kaba mut katto katne por mynshuwa.

    The word "myn-aria" is an adverb which means some time ago.

    Ka ktien "mynrati" ruh ka dei ka adverb kaba mut ha ka por ba leit noh ne ha ka mynnor.

    The word "mynrati" is an adverb which means time that has passed or an age that has gone by.

    Ka ktien "mynnymwei" ka dei sa kawei pat ka adverb kaba mut shisnem mynshuwa.

    The adverb "mynnymwei" means last year or a year ago.

    Ka ktien "mynsaw-ïa" ka dei ka adverb kaba mut naduh myn saw sngi.

    The adverb "mynsaw-ïa" means four days ago.

    When the Khasi prefix "myn" is used, it usually indicates time that has gone by.

    🟡Art by Lorraine Roy

    🟡 English translation by @speakyourroots

  • Ehrang

    Ka ktien "ehrang" ka don ar jingmut. Ha kawei ka liang ka mut u ne ka briew kiba ïeng pyneh satar ha ki khep wat lada kane ka wanrah ïa ka jingma bad ka jingshitom. Ha kawei pat ka liang la ju pyndonkam ruh da ka ktien "ehrang" ïa kito kiba don ka mon kaba jwat bad ki bym jem khnap, wat haba ki mad ïa ki jingeh bad jingkordit.

    The word "ehrang" has two meanings. On one hand, it describes a person who stands firm even if this brings destructive consequences. On the other hand, the word "ehrang" is also used to describe someone who has a firm resolve and a determined will, even when facing difficult and harrowing experiences.

    Ehrang" is another Khasi word that needs a proper definition in order to understand its whole meaning.

    Khublei Shibun @meiithei for helping to define this word! 😄🙏

    Khasi explication and English translation by @speakyourroots

  • Ka Parinam

    "Ka Parinám" ka dei ka jingïathuhkhana ba donnam shaphang ki kam shlur.

    "Ka Parinám" is a story about the fame and glory garnered from deeds of bravery and courage.

    We have many stories of brave men and women in our communities that make up our history. It is important that we document them in different ways which will engage the young and old alike! 🌻⛰️🏞️🌲

  • Kurwan!

    Ka ktien "kur" toh hawa khut næ pah ïa yi ïa yi, khamtaam hawa khut syiar, kam wa jooh ong i "kur kur". Ka ktien "wan" mut wada lai tæ wan biang. Ka ktien "kurwan" man kam wa khut biang ïa iwon iwon i iwa da laai yo'u man biang i jooh i rakom man kamwa dang dæp. Da'i wa ong kurwan man kam wa pynstiñ ya i man i long wa khia ha i tu por wa dang dap jia won iwon hawa khyrngiat næ phylla.

    Ka ktien "kur" ka dei kaba khot ne wer, kum haba khot syiar ngi ong "kur kur". Hangne ka ktien "wan" ka thew ïa kaei kaei kaba leit tangba kaba la wan biang. Ka ktien "Kurwan" ka long kum ban khot biang ïa ka jinglong jingman kaba la dep, ban oh ïa ka jinglong jai jai. Da kaba ong kurwan ka pynsting ïa ka jingkhia jong kano kano ka jingjia kaba dang jia shen shen haba kyndit ne phylla.

    The word "kur" is used when we call out to something, like when we call out to chicken we say "kur kur". In the context of "kurwan" the word "wan" refers to something that has gone but has come back again. The Pnar word "Kurwan" is used in order to recall or retrieve a moment which has gone, so that one feels calm and tranquil again. When the word "kurwan" is used, it is meant to lighten the effect of something that has happened, which caused shock or wonder.

    Ka ktien "kurwan" ka dei ka ktien kaba don ha ka ïa ka jingmut kaba pher bad la pyndonkam ïa ka ban thew ïa ka jingsngew kaba kyrpang. Ka pher na ka jingmut jong "kyndit" (Khasi) bad "khyrngiat" (Pnar). 😯😨😲😮

    The word "kurwan" has a specific meaning and usage. Its meaning is different from the Khasi word "kyndit" and the Pnar word "khyrngiat". 😦😧😱😯

    Khublei Shibun Anvil R. Laloo for sending this!

  • Ka Nongkhynraw

    "Ka nongkhynraw" ka dei kaei kaei kaba la kamai katba ym pat shongkurim. Ki ju ong ruh ia ka nongkhynraw kum ka " ïutran"

    "Ka nongkhynraw" or "ïutran" is what one earns while unmarried.

    "Ka nongtymmen" ka dei ka nongkynti (ka hok la jong) ne ka jingdon jingem kaba hap ha ki nongïohpateng. Ki ju ong ruh ïa ka nongtymmen kum ka "nongmei nongpa".

    "Ka nongtymmen" or "ka nongmei nongpa" is the inheritance (rights and claim) or heirloom that falls onto successors or descendants.

    What is earned by an individual as theirs "nongkhynraw" and what is bestowed as inheritance "nongtymmen" are important markers of Khasi culture and society. 🧾💰

  • Syrtok

    "Syrtok" ka mut ba ha ka jingim jong ngi ne ha ki kam jong ngi la pynshisha da ki dak jong ka. Kum ha ka senten "ka jingim kaba la i syrtok" ne "ka kam kaba la i syrtok".

    Ïa ka dkhot harum la shim na Ka Jingsneng Tymmen Shaphang Ka Akor Khasi Ha Ka Rukom Rwai Phawar, Part I ba la thoh da U Radhon Sing Berry Kharwanlang.

    "To mut bha, to kren beit bad to leh hok,
    Lada phi im phi ïap noh ruh syrtok;
    To ieit ïalade burom ïa kiwei,
    Ba phin suk ha pyrthei, phin suk h'U Blei…"

    Sngewbha ai jingmut shuh ïa ka jingmut jong ka ktien "syrtok". 😀🙏

    Shuh shuh kum ka nuksa ha ka senten "Ka jingtreishitom kaba la i syrtok". @geraldsamuelpinocchioduia @cuthbert7981_run__to_jesus

    Kumba la ïoh ban wad jingtip, ka ktien "syrtok" ka dei ka adjective kaba thew ïa ka jingkhraw ne ka jingjur (intensity/ extremity) jong kano kano ka kam ne ka jingshem ha ka jingim u briew. Kumba ong ka jingbatai ha ka Dienshonhi (Rev. Dr. Ïarington Kharkongngor), ka dei ka dak (indicator/ indicative) kaba pynpaw shabar ïa ka jingshem ne ka kam. Kumba ngi ju ong "Ka jingjynjar kaba la i syrtok". Kata ka mut ba ka jingjynjar ka dei ka dak jong ka jingshem jong u briew bad ngi pyndonkam ïa ka ktien "syrtok" ban syrtap shuh shuh ïa kata ka jingshitom bad jinglanot.
    @geraldsamuelpinocchioduia @cuthbert7981_run__to_jesus

  • Orkyndok

    Kaei ka "orkyndok"?

    Ka orkyndok ka dei ka synduk buh jingpruid.

    "Ka orkyndok" is the matchbox.

    A small package housing many fires 😂😂🔥🔥 "Ka orkyndok" feels quaint and quirky somehow.